Den häftiga takt vi alla invånare i rymden lever
i pressar oss alla till intensivt sökande och korta
vilostunder.
Vår hastighet i rymden runt Solen är 120 000km
i timmen. Därför är vi alla snurriga.
Vi vet inte när den sista människans sista tankar
föds och dör.
Liten i världsalltet är vår lilla tomt som kallas
Jorden. Här har vi mycket att se och höra och
annat att känna då våra sinnen förmedlar
intryck av omgivningen.
Tideräkningens tvåtusenåriga väg har gått till
slutet. Det tredje årtusendet går nu i sitt första år.
Vi lever i september då jag lägger sista handen
vid min bok.
Jag har bott i Linda servicehus i Söderkulla i
Sibbo ett år och åtta månader. Livet går ännu sin
gilla gång för mig på egna fötter.
Mitt rum är 39m2. Där har jag dusch, en hög och beqvem
toalettstol och lavoar. Den stora balkongen vätter åt väst
mot den välskötta trädgården runt huset. I gräsmattan
blommar orange vallmor som jag tittar på från balkongen.
Robustarosorna har haft rikligt med skära
blommor hela
sommaren. Det är fem plantor som Tuovi
Lehtinen hämtade från Vanda och vi planterade
våren 1999. Hely Taimi stod för spadarbetet.
I min bostad finns också köksinredning och
elspis.
Den 24. 3. 2000 fyllde jag sjuttiofyra år. Livet har
fört mig
i sin ström så här länge. Det vore smaklöst att
skryta med eller skälla på sitt eget liv. Man
försöker i varje fall hålla sig vid liv tycks vara
vanligt.