Runoja Sipoosta, osa III / Dikter om Sibbo, del III

13. Sorgebud

Döden har kallat en ung man

till sina lugna salar.

Hans bortgång sörjs av en del

men andra tänker att ett sådant öde
är just lika bra som en vandring
bland världens plågor.

Livet slocknar i ett biologiskt skeende.
Hjärtat slutade slå och

blodet flöt inte längre

för att uppehälla

den viktiga livskraften.

Döden är ett enkelt skeende.
Hedrande Christer Sundbergs minne
vet vi att någon dag

kallar Döden även oss

till sina lugna och stora salar

Vi är alla likvärdiga,

ingen blir objuden

till Fridens land.