Runoja Sipoosta, osa III / Dikter om Sibbo, del III

24. Skäggdoppingen

I juli

skyndar
skäggdoppingen

med sin kull

längs vattnetts glasyta.

Ögat
viskar
till hjärtat
se, hur verkligt vacker
vacker
denna
syn är.
Hjärtat återhållsamt slår.
Sommardagen ljuvligt går.
Vattenstrimman
av skäggdoppingens
glid.
Den ömma bilden.

Obeskriven på djupet

blir den lugna

troheten till livet.

Rör vid en öm sträng

i hjärtat.

Så öppet för beundran

är sinnet

att skäggdoppingens vardagslycka
rör mig

djupt.