23. Göken gal
Denna tidiga morgon,
vårens första gök
gol mig nio levnadsår.
Nu är det den nittonde maj
i nådens år
nittonhundranittiotre.
Jag låtsas tro det
evigt minnesvärda
hemliga
budskapet.
Morgonen är ljuvlig och
jag kan inte undgå
en härlig känsla av hänryckning
då vi står i det lugna ljuset
på vår hemtrappa.
Kom granne och se
hur spådomen,
vidskeplig,
går i uppfyllelse for mig.
Vi uppehåller leken.
Kom och fråga mig
håller magin ännu,
lever jag ännu
år tjugohundratvå.
Och tar mig Döden då verkligen.
